Vad händer med en kärlek om man bygger den på ett avstånd?
Hur ska den näras utan lugnande smekningar på ryggar,
utan kyssar på ögonlock och fingrar som skriver namn på hud?
Hur ska den överleva utan tröstande kramar,
utan kyssar som avbryter meningar och blickar som skrattar?

Vad händer med en romans om vägen mellan de älskande är för lång?
Hur ska den klara sig utan möjligheter att dyka upp mitt i natten,
utan andetag i nacken och utan läppar som möts?
Hur är det möjligt för en kärlek att vara stark utan närhet,
utan läppars som möts och utan delade söndagmornar?


Jag är osäker på svaren.
Finns det svar?