Solen kysser alla vackra igen

Jag har sommar överallt.
















Hos mig kan du andas

Skriver om, skriver ner, skriver ut.
Har en olustig känsla och vill inte gå och lägga mig med den.
Brottas med det förflutna och det som en gång var.

Ord susar genom mig ibland, det som en gång sagts till mig med omtanke och med kärlek.
Snurrar genom nervsystem och blodomlopp, berör själ och hjärta igen.
River upp och möblerar om.
Skapar fåniga leenden som snabbt suddas ut igen av verklighet.
Petar på hårt lindade knyten och löser upp varenda knut.
Skyndar mig, samlar ihop alla trådar igen och gör dubbelknutar denna gång.



Och helt plötsligt backade jag flera steg.





Speglar mig själv i dig.

Fast än du står nära är du så långt bort.
Jag kan röra vid din arm men jag kan inte längre röra vid ditt hjärta.
Frustrationen bankar inombords och jag undrar om det syns utanpå.
Jag känner dig, men någonstans är det jag känner ytligt.
När kom avståndet mellan oss?
När blev steget från mig till dig så ofantligt stort?
Förändringar sker men ibland har jag svårt för att acceptera det.
Ett val, ett steg, en riktning i livet.
Gå, bara gå, se dig inte om för då måste världen stanna.









Bruna ben och fräknig näsa

Äntligen är sommaren här på riktigt!
Jag har semester och det kan inte bli mycket bättre.
Lata dagar i solen varvas med produktiva stunder med Kavat.
Många sköna dagar i Säm väntar och denna sommar ska jag bli brunare än någonsin.
Nu ska jag gå ut och njuta en stund till.
I eftermiddag väntar fika med finfina vänner.
Makalöst bra!



Jag känner sommaren i mig

Sprittelsprattel i benen av sommarkänslor.
Nu saknas bara en sak.
Den där du.




Låt oss packa en picknickkorg med hallonsaft och smaskiga kakor.
Sen ligger vi på en filt och tittar på molnen mest hela dagen.

Röda små sockerhjärtan

Ulvön, solglimtar, stugmys, vin, galenpanna, midsommarmat, solvarma kinder, grillning, mycket skratt, regnmys, midsommartårta, grillade marshmallows, fina vänner, doppatånivattnetstunder, dans, flätor i håret, sen frukost, havslukt, sittapåklippanstunder, sällskapsspel, muffins, stora koftor, sovstunder och mysigheter.











Nu har jag semester!
Åh på det!



Trötta ögon som vill se mer och längre bort.





Mycket i huvudet nu.
Har nästan inget te kvar här hemma.
Då vet man att det varit mycket på gång i mig.
Var ute och gick snabbt, snabbt i går.
När jag kom hem var jag helt utslagen, somnade direkt.
Och drömde.
Drömde att mitt gamla barndomshus brann upp.
Det var hemskt att se allt det svarta, sotiga. Gapande fönster.
Usch, nu ska jag snart krypa ner för att orka och jag hoppas på fina drömmar i natt.

Håll om mig lite, bara lite.

En finare dag får man leta efter

























<3       <3        <3

Bilderna får säga mer än de tusen orden idag.
Tack för att ni är ni.

Flätar in dina ord i mina ord.

Det känns precis som att jag skulle kunna vara uppe hela natten.
Sitta här och pyssla, och lyssna, på regnet som smattrar mot fönsterrutan.
Jag borde vara helt slut men går på högsta växeln och har svårt att stanna.
Pressa, pusha, prestera och vinn.
Mer, mer och ännu mer.
Livet springer iväg med mig eller är det jag som springer förbi livet?
Otäck tanke det där, men jag har tiden, lusten och orken.
Nu, inte sen.
Skulle inte hinna med något annat, eller jag inbillar mig det i alla fall.
Kanske skjuter jag bort möjligheter och alternativ genom totalfokuset?
Skärmar av och stänger in.
Någon knackar på skalet men jag hör inte, för jag hör endast min egen viljas röst.
Och den är stark.
Nu, inte sen.




Så tar vi en liten fin bild på det,
bara för att det är magiskt att slänga cyklar på marken för att möta kyssar.


Kattassar och prickiga flufftäcken






Jobbar lite för mycket just nu, längtar efter sömn.
Därför drar jag mig nu till mitt hav av fluffiga täcken och drömmar.
Skjuter upp saker till morgondagen.. Ja, det gör jag faktiskt.
God natt mina små smultron!

Ögonblickskänsla

Jag hör de ibland, de där meningarna han sa till mig.
De som fick det att fyrverkeria i magen och kittla i hjärtat.
Fraser som etsat sig fast i minnet och som sitter där klibbigt men mjukt.
Jag tror inte på att det bara var ord utan mening.
Nej, jag tror inte på det alls.
För någonstans därinne bakom den isiga fasaden såg jag en uppriktig sanning.
Gnistan i ögonen när han la orden i mina händer och jag formade en framtid av dem.
Det nervösa uttrycket när vi kom för nära det enkla och nakna.
Den där obekväma, påriktigtfrågan.
Vem är jag med dig?


De får mig att hoppa över alla hinder








Vackra flickor i ett vackert Göteborg.
Tack för en toppenhelg!

Saknar känslan av att någon väntar på mig, bara mig.

Jag har hamnat någonstans där jag inte vill vara.
Ett ställe där jag ifrågasätter mig själv och det som är jag.
En plats där spegeln tapetserar varje vägg.
Ser med granskande ögon och ogillar det mesta.
Försöker att se på allt utifrån och uppleva mig från andras ögon.
Ser de vad jag tänker, syns det utanpå hur jag känner mig ibland?
Nej vänner, det handlar inte om hur jag ser ut, det handlar om något mer.
Bedömer handlingar och beslut, kritiserar beteenden och genomföranden.
Orsakade jag möjligtvis min egen smärta?



Förstår ni alls vad jag menar?
 


Jag bottnar inte där mina tankar bor.




fastdethargåtttvåmånadernuidagprecispådagensåharjagsvårtförattsläppaalltdetdär.

Jag såg oss längre fram än så här.



Nu har jag fastnat i det som var istället.

Jag tappar fotfästet när du gör så där.



Solig frukost på trappan är nödvändigt för hjärtat.



Jag småtjuvade lite syrener på kvällspromenaden, bara för att det doftar sommarnatt.



Igårkväll. Mors kopp på mors dag!


RSS 2.0