Han såg på henne att tårar brände bakom hennes tunna ögonlock.
Han såg det på det tillgjorda leendet och på de spända händerna.
Att han hade den där makten att göra henne så ledsen skrämde honom.
Han visste att han var världen för henne och att hon hängde upp för mycket på honom.
Men hans värld var för utstakad och den hade inte rum för hennes hängivenhet.
Hon lade en hårslinga bakom örat och skrattade åt någonting han sa.
Ihåligt och alldeles för gällt för att vara på riktigt.
Han kunde älska allt med henne.
Men han var på väg.