Jag är en reflekterande person.
Jag jobbar på att lämna istället för att stanna, och jag blir bättre, det blir jag.
Medvetenhet är det första steget till förändring.
Men. 
När jag tittar tillbaka på den gånga hösten får jag lite konstiga känslor i bröstet.
Hur gjorde jag?
Hur fick jag ihop mina dagar?

--------

När jag får tänka lite till så tror jag att det hänger ihop med min andra sida.
Perfektionisten.
 Hon som inte gör någonting halvhjärtat och utan engagemang.
Hon som kopplar ihop person med prestation.
Den reflekterande perfektionisten.
Ja, där har ni det allihop.
Svagheter.

--------

Men någonstans mitt bland medvetna svagheter,
hittade jag drivet och ingen kunde stoppa mig.

--------

Och det är nog ganska så enkelt ändå.
Finns det en målmedvetenhet därinne,
då klarar man allt.
Det finns liksom inga andra vägar.
Allting blir klart och tydligt.

--------

Nu kom ni ganska nära mitt hjärta.
Ni är välkomna.