Nu var det ett tag sedan jag fick ner något här, har tusen saker att göra och finner varken tid eller ro.
Jag anar dessutom att en förkylning är på gång i min kropp, har känt mig hängig hela dagen.

Mitt liv just nu är en konstig mix av fluffiga moln, orolig tankeverksamhet, underbara ögonblick, minnen som väcker ångest, ord som slutar i kyssar och ängsliga framtidsfunderingar.
Jag vet inte ens om man kan sätta samman dessa ordkombinationer.
Strunt samma.
Mest är mitt liv bara så där skönt och galet bra ändå.
Det beror på honom, han som viskar söta ord i mitt öra strax innan sömnen sveper över oss.