Håll mina händer och viska dina fnissigaste hemligheter.
Likt spegelbilder skrattar vi åt allt knasigt och krockar näsor av magknip.
Mitt i anfall av skratt och justnulycka hittar vi till allvaret och drunknar i varandras ögon.
Inga ord utan bara en förmåga att förstå precis varenda osagd mening.
Skrattårar blir till allvartårar som faktiskt är lyckotårar på riktigt.
Hand mot kind och det behövs inte så mycket mer egentligen.