Låt oss andas som en.
Drömma samma dröm.
Aldrig släppa händer som kramar.
Eller tappa leenden som bor där inne.
Bara vara.
Vara bara.
De där.
De som alla pratar om.
Som lämnar festen lite för tidigt.
För att inte spilla på den tid som ändå är för kort.
Utan bara finnas till i varandras andetag.
Dra sökande fingertoppar i trygga handflator.
Bygga broar i djupa meningar om livet.
För att sen igen.
Bara vara.
Vara bara.