Det är söndag, eller ja nu är det egentligen måndag. Jösses vad klockan går.
Borde sova men det har inte riktigt blivit så. Tänker för mycket.
Visst är det jobbigt när det blir så, tankarna bara snurrar runt i skallen, man vänder och vrider på allting för att hitta lösningar och andra möjligheter. Det blir en ond cirkel. Tankar kan verkligen driva en till vansinne. Konsekvenser också. Vad du än gör, vilka steg du än tar så kommer alltid konsekvenserna drattandes efter.

Jag är inne i en slags "Vem är Emma fas". Försöker lista ut vem det är som bor härinne och vad hon vill få ut av livet. Det är svårt. Lyssna på sig själv, leta efter sig själv, till slut hitta en liten bit och se den biten med en avklädd sanning. Se rakt igenom och läsa allt som står där mellan raderna, som gömt sig ibland eller kanske har jag rent av försökt undvika vissa bitar. Ärligt och sant. Otäckt och utvecklande. Vad behöver jag? Vad vill jag? Vem är hon, den där Emma?

Nu är det jag som gäller.
Bara jag.
Emma.